-

De flesta har säkert upplevt följande scenario: I julklapp får du en sån där jättestor chokladtomte. En sån där som är täckt med färgglatt aliminiumfolie och så stor att du måste dela den i massor med smådelar när du ska äta den, och du kanske inte ens orkar äta hela på en gång. Nåväl, är det inte alltid ett jättestort dilemma att äta den där chokladtomten? Är det inte så att man äter allt annat möjligt julgodis innan man till slut tvingas hugga in på tomten? Själv har jag varit med om en sådan ovilja att klä av tomten dess röda dräkt och hugga in i hans bruna kött att han till slut blivit gammal och fått slängas. Krävs det inte en otrolig dos självdisiplin för att ta sig själv i kragen och faktiskt äta fanskapet?
Jag hade alldeles nyss, på mitt skrivbord, en hel sån där guldkanin från Lindt, och jag kände verkligen ångest över att behöva ta av den där gulbjällran som de pratar så fint om i reklamen. Men nu tog fasiken godissuget över så han fick gå till hädan. Nu har jag en trasig och halväten guldkanin från Lindt, men jag är minst lika nöjd för det. Så jag uppmanar er alla där hemma som kanske liksom mig har påskgodis kvar som de inte vågar äta. Ta chansen! Innan det är försent...