En vecka senare :P

Alltså, det här med att blogga... Det är ju jobbigt. Speciellt när man går hemifrån, är i skolan, är i stan, är på fest och så kommer man hem jättesent. Eller så kommer man inte hem alls.
Hur som helst. Min vardag är knas. Jag som är van vid att vara mycket hemma, kunna göra lite vad jag känner för och ha mycket egentid är inkastad i ett system där man slungas mellan fest och skola och ständigt har sällskap. Det är absolut ingen som tvingar mig till det här. Det är inte så att jag tycker illa om det. I själva verkar älskar jag det.
Men om man ska gå igenom lite kort vad som hänt så har jag skaffat mig en röd overall, festat med massa andra sköna människor i röda overaller, druckit öl, dansat, sjungit maskinsånger (var färg är rööööd, vår färg är fiiiin!), pluggat matte (lite i alla fall), utforskat en ny stad, bränt mig i solen, varit i Danmark, ätit räkor och hoppat hopprep. Lite så.
Ikväll är det middag med phaddergruppen som jag är med i - Der Ravezug Xplosion. Vi ska planera inför imorgon då det är Nollesöndagen och vi ska tävla mot de andra phaddergrupperna. Blir med största sannolikhet trevligt, och vi ska också fila på våra outfits inför imorgon. Ni kanske kan tänka er av namnet på gruppen vad vi ska vara. Kanske.
Här i Bjärred har jag packat ihop alla mina saker och ska förhoppningsvis ta mig bort till Delphi med alla saker där jag ska bo hos Martin fram till tisdag då jag får flytta in i min egen lilla lya. Nästa gång jag skriver ska jag försöka få upp lite bilder också. Pusshej!

Äventyret börjar

Nu åker jag strax iväg härifrån, in mot Lund, för att börja äventyret som är mitt liv. Kameran är med, men vi får se om jag vågar fota någonting. Det pirrar i magen... men det är normalt va?

Framme i Skåneland

Det är egentligen ganska sjukt att man kan färdas över halva Sverige i på 55 minuter, men det har jag gjort idag!
Trots strul med bagagelappar och en övervikt på runt 8 kg lyckades jag sätta mig på planet i tid utan några större skador eller förluster. Femtiofem minuter senare - framme i Skåne (jag älskar att man såg en liten bondgård precis innan man landade). Ett Skåne som till skillnad från Stockholm faktiskt fortfarande har sommar! Femtio minuter senare var jag framme på Lunds centralstation. Efter att ha släpat min trettiokilospackning fram och tillbaka över torget några gånger hittade jag rätt busshållplats och trettiofem minuter senare var jag framme i Bjärred hos min fosterfamilj som för tillfället inte befann sig hemma utan på kalas. Jag hittade nyckeln där den skulle vara och släpade in mina väskor på min våning (jo, jag har faktiskt en egen våning!). 

Efter tre timmar här känner jag mig fortfarande nöjd med situationen. Det blev lite tårar när jag skulle vinka adjö till lägenheten men efter det har jag klarat mig från sånt. Skåne gör mig lycklig! Jag är nog knäpp i huvudet men allt är för tusan vackert här. Mina skånegener tar över helt enkelt. 
Imorgon börjar allvaret. Om det nu finns något sånt. Det ska bli kul iallafall. Tjohojs lapskojs!

Clemenstorget i Lund, det blir mycket väntan där den närmaste veckan.

Mitt fosterhem! (och nästan hela min trettiokilospackning)

Adjömiddag

Gårdagskvällen blev inte en snyftare utan bara en mycket trevlig middag. På något sätt lyckades jag släppa min oro och kunde bara njuta av en kväll med vänner och familj. Vi var inte många, och rätterna var enkla, men det var ändå lycka för mig. Av Sarrs fick jag en utflyttningspresent med förklaringen "Jag hoppas att du inte använder den här. Eller, du vill inte använda den här... Använd inte den här!" Ni kan ju försöka gissa vad det var!
Några rundor Twister, några glas vin och ett långt parti Scotland Yard senare ("Det tar högst 30 min åt gången!" sa jag. HA!) var klockan helt plötsligt 02.00. Talesättet att tiden går fort när man har roligt gällde minst sagt igår. Efter en himla massa konspirerande (ibland upp till 10 min som avslutades med - "vad sa vi nu då?" och ett "ÅÅÅH" från Martin) och kommentarer i stil med "Kiko du får stå på mitt huvud!" avslutades kvällen och jag kunde inte annat än somna med ett leende på läpparna.

Tack bästisar för igår! Nästa gång får ni komma till mig lite längre söder ut.

Sötnosar!

Mitt nya liv

Hej, jag heter Sofia. Imorgon börjar mitt nya liv. Det är inte ett sånt nytt liv som handlar om godisätande, träning eller cigaretter - nej, det här är verkligen ett helt nytt liv.

Man kan tycka att det verkar väl hur skönt som helst att få starta ett nytt liv. Börja om på ny kula, träffa nya människor, ta chanser att göra saker man tidigare missat. Så tyckte jag också förut. Nu har allt helt plötsligt vänts upp och ner och det som jag sett fram emot i flera månader har omvandlats till någon slags ångest över att behöva lämna allt som är tryggt.

På måndag klockan 11.45 kommer jag sätta i mig i ett kårhus, i en helt ny stad, med helt nya människor, och börja mitt liv som student. Jag vet att jag kommer älska att vara där. Jag vet att jag kommer älska alla nya bekantskaper. Jag vet att jag kommer älska allt festande.
Men ändå kan jag inte fokusera på det. Ändå måste allt det där jobbiga komma upp. Jag lämnar min familj. Jag lämnar mitt hem. Nästa gång jag kommer hit kommer jag vara en gäst - jag kommer aldrig mer bo här. Ångest. I mängder
Jag kommer älska att få inreda min nya bostad och jag kommer älska friheten. Men vad har snygga gardiner för betydelse när de jag verkligen älskar är så långt bort?
Sen ska vi inte tala om känslan av att bli utesluten ur sin egen familj. "Men vi kanske skulle åka dit?" - "Borde vi inte göra om i vardagsrummet nu?" - "Vi borde köpa en sån där!". Beslut, som jag över huvud taget inte får ta del av. Jag bor ju inte här längre - jag är inte längre en del av familjen.

Idag, dagen innan jag ska åka, skär det i hjärtat som allra mest. Ikväll kommer jag försöka njuta av den sista kvällen med familj och vänner på längre. Men det kommer bli svårt, eftersom minnet av planet som går imorgon klockan 15 hela tiden kommer ploppa upp i mitt huvud.
Jag hoppas att inte mina tankar för resten av det här året kommer präglas av denna melankoli, men man kan ju inte styra sina tankar. Men bloggen ska uppdateras, och jag hoppas att ni vill följa min resa genom att läsa!


Jobb!

Nu sitter man här på jobbet och försöker planera inför helgen, samt att jag tänker på morgondagen. Jag ska nämligen äntligen klippa mig! Karro ska klippa mig i den salong där hon för tillfället har praktik, och jag är säker på att det kommer bli superfint! Just nu är jag 99% säker på att jag kommer fortsätta vara blond, fast i en lite mer neutral nyans med slingor. Så Sarah (om du nu läser det här), du behöver inte oroa dig. Det blir ingen brunettfiio än!


Fortfarande blond, men inte blond.

Annars då? Tja, Stella var snäll imorse och jag behövde inte gå upp någonting i natt. Däremot hade jag en ganska konstig upplevelse...
 Jag gick upp ur sängen mitt i natten och var redo att starta min dag. När jag kommer upp slås jag dock av hur otroligt mörkt det är fortfarande. Nog för att det är vinter, men man brukar väl ändå se handen framför sig när klockan är halv åtta? Jag tänker att jag ändå måste titta på klockan, och då ser jag att den bara är strax efter tre. Skumt, tänker jag, och går och lägger mig igen.
Det läskiga var när jag vaknade imorse, för jag är inte säker på om detta bara var en dröm eller om det faktiskt hände. Har det hänt er någon gång?

Market2Member

Jag hittade något ganska fantastiskt faktiskt. Genom att göra gratisgrejer på den här sidan kan du tjäna pengar eller presentkort.

Solidaritet

Gårkvällen (kan man säga så?) blev väldigt lyckad. Runt nio mötte jag upp Lelle för att föra på Nivå 22. Vilket toppenställe det va! Nämen, vi hade mycket att snacka om och trots att det var kallt som attan och att taket vid ett tillfälle brast och lekte vattenfall ner över några tjejer så var det mysigt. Denise och Mercedes kom också efter en stund och tjejsnacket fortsatte. Efter några timmar drog vi oss mot Stureplan och Solidaritet. Väl där insåg vi i panik att det var 23-årsgräns och att det verkade omöjligt att komma in. Som tur är hade Denise raggat upp en vakt som kom ut och vinka in oss. Väl där inne mötte jag till min stora förvåning Martin och två av hans kompisar. Det var en trevlig överraskning men det blev ju ändå lite svårare att mingla. Solidaritet var trevligt och det var smockad med folk. Det enda negativa var väl musiken, som skulle kunna beskrivas som lite dunkadunk som lät likadant hela tiden. Vid halv tre hade jag fått ganska mycket av det goda, och dessutom hicka, så jag blev sugen på att åka hem. Jag, Martin och hans kompisar tog en taxi hem till Gurra där det bjöds på chips och vattenpipa. En perfekt avslutning på kvällen!


Med idag känner jag väl lite mer såhär... Snurrig.

UTGÅNG

Det var verkligen på tiden med ett utgång. Ut med alla tröttsamma blogginlägg och in med lite skandaler (förhoppningsvis imorgon dåra). Alexandra och Denise vet hur man kör så jag hoppas att de får med mig på sina takter så jag inte blir mitt vanliga trötta jag. Om inte annat får jag väl svepa några shots för att piggna till. Min största önskan förutom att få jävligt roligt är att ingen har en likadan topp som mig, men jag hyser inga större förhoppningar. God kväll!




Torsdag

Igår när jag gick och la mig var jag övertygad om att det var torsdag, vilket såklart var fel, och när jag kom på detta blev jag faktiskt glad. Eftersom jag inte jobbar den här veckan känns en extra dag innan helgen lite lyxigt faktiskt.
För många personer har den här höstdagen inte ens börjat, men jag har varit igång sen halv åtta. Jobbade inatt, och Stella sov halva natten i min säng efter att hon drömt en mardröm och inte kunde somna om. Imorse när jag skulle väcka henne så vägrade hon att vakna. Det slutade med en fight där jag var alldeles för mesig, och jag fick inte upp henne förens tio över åtta, som är en halvtimme senare än vad som är passande. Vet inte varför, men just de här två dagarna har den där tjejen motarbetat mig så totalt. "Mamma ska göra det" har varit hennes mest använda replik, vilket är sjukt irriterande då mamma antingen inte är hemma eller är sjukt trött och vill vila. Hoppas hon är lite gladare nästa vecka.

Jag vill gå på Halloweenfest! Är väl kanske lite halvsmart att komma på den dagen innan självaste Halloween, men jag känner mig verkligen sugen. Halloween har nog alltid varit en av de där högtiderna där man verkligen har höga förväntningar för mig. Sen om någon av de jag firat faktiskt blivit bra är en annan femma. Första gången jag drack alkohol var på en Halloween för många år sedan, vet inte om det är någonting värt att fira med så var det.

Igår såg jag på tv utan glasögon för första gången på jag vet inte hur många år. Var hos optikern och fick med mig linser hem som jag ska prova i en vecka. Kändes väldigt skönt med konstigt att inte ha glasögonen. Det kändes både naturligt och onaturligt på samma gång, men det kommer bli riktigt skönt att slippa ha glasögon jämt!



Sheep to be Chic

Haha, vafan?

Lördag

Idag när jag tittade på en film med en helikopter i flög det förbi en helikopter på riktigt. Det var lite läskigt.

Stövlar

För några dagar sedan slog jag till på dessa fina gummistövlar från Viking. Kommer behövas på jobbet då det bara blir mer och mer geggigt.



Dagens låt


Eric Hassle - Hurtful

Glassigt

Så är det löning på fredag och så blir man lite rikare. Jag klagar INTE. Men mitt hår är fortfarande kaos, och det är på tiden att jag gör något åt det... I helgen kanske? Jag kan stå ut med en och annan bad hair day, men när varje dag är en börjar det bli lite tröttsamt. Idag var mitt hår en enda röra, eftersom jag gjorde tabben att fläta håret när det var blött, och dessutom sova med den. Detta resulterade i julgranseffekten, det vill säga ett trekantsformat hår. Inte nice.
Imorgon blir det jobb. Och jobb. Dubbelt upp. Hoppas det blir fint väder, det är inge kul att vara en frusen rastvakt.

Martin gnäller ständigt och jämt (okej, jag överdriver, men allt låter bättre med lite extra krydda) om hur skönt det vore att åka bort till någon varmt land. Det känns som om alla man känner ska till eller är i Thailand, Australien eller någon annat ställe där kalla höstvindar inte existerar. Även om lönen kommer inom kort, känns det ändå som om jag inte har några pengar. Mammas förslag att jag ska börja lägga undan pengar inför fattigare tider (studenttider) kommer att tas i bruk, jag ska dessutom betala "hyra" till mamma samt betala tillbaka min skuld till henne, och när allt det där är gjort kommer det inte bli så mycket pengar över. Det blir ingen Thailandsresa på ett tag iaf, men kanske en weekendresa?


Jag skulle inte tacka nej till en weekend i Barcelona just nu...

Om

Min profilbild

Sofia