Torsdag
Dagen började bra, eller tja, det gick väl lite trögt där ett tag. Tror Martin väckte mig tre gånger innan jag faktiskt gick upp, och då hade han redan duschat och ätit frukost. Fy mig, dålig flickvän. När han åkt iväg till skolan började min dag på riktigt, men det gick ändå ganska trögt (som det alltid gör mina mornar då jag har för gott om tid). Jag tar min tid helt enkelt, till att göra det jag känner för, tills det slår mig att jag kanske borde titta på klockan. Jag inser i panik att det är fem minuter kvar tills jag måste gå och jag har varken sminkat mig, fixat håret, tagit på mig strumpor, borstat tänderna eller ätit lunch. Gör så gott jag kan för att hinna med allt det där och springer sedan till tunnelbanan (och har dessutom sönder min väska på vägen, jippi!). När jag flämtande sätter mig på tunnelbanan, för jag hann faktiskt, inser jag till min förfäran att jag inte kollade min kalender innan jag gick, och min förfäran har rätt. Jag börjar egentligen en halvtimme senare än vad jag trodde. Jippi, igen.
Dagen blev ändå inte så farlig, trots att allt var grått (även mina kläder) och slaskigt (mina kläder också efter en basketmatch mot några sjuåringar).
Är det någon mer än jag som tänkt på att fester är lite som att plocka blåbär? Du ser inga blåbär, så ser du inga blåbär, och inga blåbär... men sen, ser du ett blåbär! Och ett till! Och ett till! För sjävklart, bara för att jag blivit bjuden på cocktailparty hos Lelle imorgon så är det personalfest på jobbet också. Typiskt! För alla vet väl från sin skoltid är fritidspedagoger är de skönaste människorna som finns?
Kommentarer
Trackback